Don't underestimate the things that I can do,

-

Lycka!

Som ni säkert märkt har jag inte kunnat tagga 110% till USA de senaste veckorna, mycket på grund av att jag haft sådan ångest att lämna alla fina här hemma. Nu är ångesten som bortblåst, jag är taggad som aldrig förr! Och mycket på grund av informationsmötet jag var på i torsdags. De förra utbytesstudenterna som var där var så otroligt härliga och det bjöds på en hel del skratt. De berättade om hur det var under deras år och jag kan inte bärga mig, för nu är det min tur att åka!!!
'
Skriver fram och tillbaka med min värdfamilj och jag känner hur otroligt bra det här kommer bli! Dom är så himla trevliga och snälla coh berättar hur mycket dom ser fram emot att träffa mig, så just nu går jag runt med en konstant lyckorus i kroppen. Jag känner att allt kommer gå så himla bra, det är bara 2,5 månad kvar tills jag åker och jag vill bara hoppa runt och skrika av lycka hela tiden. Är så otroligt tacksam att jag fått den här chansen och jag ska ta vara på den på bästa vis.
'
Nu kallar NO-häftet innan jag ska hoppa in i duschen och göra mig i ordning för vad denna Lördag har att bjuda på. Hoppas ni har det lika bra som jag!

måndag... igen

Jag blir själv förvånad när jag skriver rubriken... hur kan det vara måndag IGEN? Var det inte det nyss? Är det inte torsdag... eller nått. Tiden går så fruktansvärt snabbt och jag bara skjuter upp saker. Allt från känslor till skolarbeten, vill inte ta tag i någonting just nu, vill bara vara utan att oroa mig för någonting, så jag gör det jag är bäst på: skjuter upp det.
Men det funkar inte så länge till, det är inte alls många skoldagar kvar och snart är det dags att säga hejdå, känns sådär lagom muntert.
Men å andra sidan är det dags för USA snart.... helt sinnes.
En fin bild som jag lånade från Amris blogg :)

I'll see you soon then


Jag är så jäkla redo för att åka nu, vill bara åka nu.
'
Känner att jag vill få säga hejdå så fort som möjligt, för att göra smärtan lite lindrigare, ungefär som när man drar bort ett plåster snabbt... det gör kanske lite ondare, men smärtan går över så mycket snabbare också. Jag vill inte hålla på och ha de närmaste månaderna som ett plågsamt långt hejdå, jag vill ha så roligt som möjligt så jag får med mig så många minnen jag bara kan till USA. 
Ändå kan jag inte glädjas till 100%, alla här hemma... allt här hemma. Jag kommer sakna det så det gör ont, det är nästan så att jag redan saknar det. Det gör lite ont i hjärtat varje gång mina småsyskon ger mig en kram, det gör lika ont varjegång jag har det roligt med mina kompisar... bara för att jag vet att jag kommer sakna det här så fruktansvärt mycket.

Världens bästa fredag med världens bästa klass

Hade en himla fin fredag igår med mina kära klass, vi satt runt en brasa och grillade marshmallows långt inpå natten och hade det mysigt. Fick ganska många bilder för en gångs skull, men dem är fortfarande på kameran så jag lånar två bilder av Emelie som ligger uppe på facebook:

plugggggggggggg

Sitter och skriver lite halvt på NOn, kollar facebook om jag fått svar från min värdsyster, pluggar lite spanska glosor, kollar om jag fått svar, läser lite litteraturhistoria, kollar om jag fått svar... pluggar lite mer spanska och kollar facebook igen. 
Det känns som att lärarna öser plugg över oss de sista dagarna så nu sitter jag och försöker få någonting gjort samtidigt som jag gör hundra andra grejer. 
Har precis fixat de sista avsnitten av one tree hill smo jag kan kolla på senare ikväll som belöning till mig själv när jag är klar med allt. ... har väntat på tok för länge med att se de avsnitt jag missat!
'
Nu måste jag fortsätta så jag blir klar någon gång...

Pluggis onsdag

Tar ett uppehåll i altt pluggande och slänger iväg ett inlägg samtidigt som jag läser andra bloggar och kollar läget på facebook, multitasking ftw. 
Känner mig rätt så peppad på att plugga med tanke på att det börjar ge lite resultat, blev mer än nöjd med betyget på min förra SO-uppsats så nu är det bara att starta om och lära mig allt om USA's historia... vilken jag i och för sig kommer ha nytta av när jag väl kommer till USA och kommer behöva ha det som skolämne... det eller US government. 
'
Och nu är det bara en vecka kvar tills jag åker till Stockholm och går på informationsmöte med EF... OMG! Som jag har för mig att jag skrev förut (vet dock inte om det raderades med alla gamla inlägg) så är det många som kännt att informationsmötet vart som ett slags avstamp för dem, att det är nu allt börjar. Det ger mig fjärilar i magen!
Och som jag sagt tusen gångare tidigare: Det är bara tre månader kvar!! När folk frågar när jag åker och jag säger tre månader får jag reaktioner som: så snart? det är ju inte långt alls! Men för mig känns det som en livstid.
Dock brukar sommarlovet gå snabbt så det ska väl gå bra det här!
'
Nu kallar plugget på mig,endast 10 skoldagar kvar men ändå är det tre inlämningar, två prov och två redovisningar kvar innan jag får ta sommarlov. Så det är väl bäst att sätta igång!

prom.

Jag blir alldeles pirrig i hela kroppen när jag ser bilden från prom på diverse utbytesbloggar! Det ser så... så... amerikanskt ut! Haha, precis som i alla filmer. Om ett år är det jag som går på prom, om tre månader är det jag som lämnar långa landet falukorv för att leva livet på andra sidan jorden. Hur coolt låter inte det liksom?
'
Nu är jag iallafall klar med SO'n, musiken skjuter jag upp till i morgon och då är det nästan bara lite svenska kvar att plugga till... känns faktiskt rätt så bra att skolan snart är slut. Orkar inte med allt detta plugg mer!
random bild på Kristen Stewart som jag tycker är sjukt fin

en regnig/solig/molnig måndag

Haha, humörsvägningar delux här. Dagen började inte direkt bra. Till att börja med så har jag vänt lite på dygnen under helgen så jag var ju dåligt trött när jag vaknade på morgonen, hade försovit mig. Cyklade till skolan i ösregn, när jag kom fram var mina byxor så pass blöta att man kunde vrida ur dem. Var trött/sur/äcklig/blöt ett tag. Blev lite glad när vi åt upp allt godis som blev kvar från i fredags... vilken var en hel del. 
Så var jag på bra humör, så hade vi idrott. Hade lilla-my frisyr och kände hur min sinnesstämning sjönk till hennes nivå (om jag inte kommer ihåg helt  fel vill jag påstå att hon var konsatnt sur.)
Kom hem, skulle plugga, fastnade vid facebook, börja plugga, fastnade vid facebook... och nu är jag på bra humör igen.
'
Och nu sitter jag och har grupp-chatt med några ur min kära klass på facebook, på fredag väntas det tältning. Älskar min klass! 
Funderar på om jag ska ta mig en lång varm dusch, plugga och sedan lägga mig läskigt tidigt.
'
Förresten så är alla visumpapper inskickade nu. Det enda som fattas nu är ett besök på ambasaden och ett avresedatum, men jag räknar med cirkus 3 månader. Det känns inte mycket alls, vill mest ta vara på tiden nu innan jag åker så jag har så många bra minnen som möjligt under de månaderna jag är borta. Blir faktiskt ledsen vid tanken på att lämna allt här hemma. Och klassen, min fina underbara klass som inte kommer vara en kläss längre. Men vi får se till att ses någon gång under sommaren.

Cam Gigandet


lördagsinlägg

jag...
...har sån jävla träningsvärk i benen efter att ha sprungit en mil
...är hungirg
...är fett sugen på godis
...vill se första delen av breaking dawn
...vill åka till USA nu
...vill ha sommarlov
...orkar inte röra mig ur fläcken
'
sitter fast i soffan, orkar inte röra mig för att mina ben protesterar högljutt då, haha, det är inte roligt att vara otränad och sen ge sig på milen kan jag ju tala om.
Väntar med spänning på avresedatumet till USA så jag får reda på om jag kommer hinna springa midnattsloppet eller inte. Hoppas innerligt att jag åkt innan det är för jag tror verkligen inte jag skulle klara det. Varken fysiskt eller psykiskt.
'
Näe, men om man kanske skulle trotsa benen och gå ner och göra någonting innan jag far iväg mot stan.

Each day I die in a million ways

...Har börjat på detta inlägg minst fyra gånger men tagit bort allt varje gång.
...Idag har jag gått hem från skolan, det gjorde min dag.
...Idag har jag mest vart på dåligt humör känner jag.
...I morgon ska jag springa en mil.
...Nu är det mat.
'
Vet inte ens varför jag postar det här inlägget, men hur som helst gör jag det nu. Muntert inlägg tycker ni? Det tycker inte jag. Och det speglar precis mitt humör just nu.
'
Hejdå

-

Idag har jag tagit kortet till visumet och så ska allt fyllas i. Shit, detta är påriktigt. Jag är så satans taggad samtidigt som jag undrar lite vad det är jag gett mig in på. Det är så jävlans grymmt det här, en känsla som inte riktigt går att beskriva.
Om tre månader åker jag. Om tre månader kommer jag bo i en liten stad i mitten av USA. Jag kommer gå på chanute high och jag kommer ha två värdsystrar och jag kommer ha en massa djur som jag mest troligen kommer vara dörädd för. Jag kommer vara på andra sidan jorden.
'
random bild från google

För igår hade klass 9 spexfoto

...Igår hade vi spexfoto
...Bildbomb i okronoligsk ordning
...Alla bilder är Rebeccas
...Jag vet fortfarnade inte riktigt vad vi hade för tema...
...Jag var Mamma Mu


En månad kvar till skolavslutning

Ååå, sommaren gör mig så lycklig! Idag har jag bara mått bra och haft det roligt, njutit av solen och ätit glass. Hoppas det är svin dåligt väder dagen då jag åker till USA, jag älskar den svenska sommaren alltför mycket!
'
Idag är det en månad kvar till skolavslutning, dock bara två hela skolveckor. GAAAH. Minns när Amra och Sara sa att nian skulle gå fort... men inte asen trodde jag att den skulle gå SÅ fort. Jag får ont i hjärtat bara jag tänker på att lämna min underbara klass :(
'
För övrigt är det strul med blogg.se (ovanligt?), jag kan inte se mina inlägg, men det hoppas jag däremot att ni kan! 
'
Nu avslutar jag dagen ute på en soldränkt altan. Peace out

Lycka i koncentrerad form

Den här helgen har vart så himla himla himla bra. 
Har även haft den första kontakten med min värdmamma, awesome!
'
Bjuder även på en heeelt orellevant bild så det inte ser så tomt ut

ångest

Idag hade jag lite ångest. Jag älskar Sverige, jag älskar Sandviken, jag älskar min familj, mina vänner, min klass, min  skola,  mitt rum, mitt liv. Jag ska lämna allt detta i ett år och när jag kommer tillbaka kommer varken klassen eller skolan finnas kvar. Alla mina vänner som inte redan börjat gymnasiet kommer ha gjort det och de kommer ha nya klasser, medans jag är i USA och längtar tillbaka till det vi har nu. Jag kommer inte komma tillbaka till samma vardag med samma dryga klass. Inte samma lilla skola som jag älskar att klaga på...
'
Egentligen kan man se det här på två sätt, allt jag kommer sakna och allt jag kommer uppleva. 90% av tiden tänker jag på allt jag kommer vara med om. Men de där andra 10% är så fruktansvärt jobbiga, fanfanfan vad jag kommer sakna det här. Allt. 
I mina mörkaste stunder föreställer jag mig hur jag kommer tillbaka till Sverige och alla har glömt bort mig, gått vidare med sina liv och lämnat mig i sitt förflutna. Ryser av bara tanken... och det är ju tur det, att det bara är en tanke.

En eloge till EF

Hejsan!
Jag måste bara berätta hur otroligt nöjd jag är i valet av organisation, innan jag skickade in intresseanmälan kikade jag runt på några andra organisationer, men det var EF som jag verkligen fastnade för. Jag har inte ångrat mig en sekund!
Det har varit ganska mycket strul med mitt utbytesår och det var inte fören fören den 9e Mars som det vart helt säkert att jag skulle åka, mycket tack vare de otroliga tjejerna från EF! På måndagen skickade jag in alla mina papper och drygt en vecka efter det gjorde jag läkarbesöket. Efter det har allting gått otroligt fort, redan den 1a maj fick jag min värdfamilj, det tog alltså EF mindre än tre veckor att hitta mig en familj när det kan ta flera månader. 
Jag var nervös att jag inte skulle få en familj över huvudtaget när jag vart klar så pass sent, men det har verkligen gått jättefort och bra. 
'
EF är en av Sveriges större företag när det kommer till utbytesår, språkresor etc. Men jag har ändå känt mig otroligt bra bemött och dom har verkligen hjälpt mig i ansökningsprocessen. Som jag sa har dte vart en del strul också och dem har verkligen varit hjälpsamma.
'
Så om ni ska åka och är osäkra på vilken organisation kan jag verkligen rekomendera EF!


Back on track!

Vi får se vart den här bloggen leder, men just nu känns det iallfall bra att ha en och då har jag en!
Designen är inte riktig fulländad om vi säger så, lite för svart&vit för min smak men det orkar jag faktiskt inte fixa till nu, dessutom är jag ju inte sådär super duktig på sånt.

'

För er som inte redan vet det har jag fått min placering i USA för någon dag sen, dock var det inte ifrån EF jag fick reda på det utan från min värdsyster Courney som la till mig på facebook

'

Jag ska iallfall bo hos familjen Dillow, bestående av mamma Brenda, pappa John och tvillingsystrarna Tiffany och Courtney som är lika gamla som mig. De bor i staden Chanute i sydöstra Kansas, jag kommer gå på Chanute senior high (som för övrigt verkar awesome utifrån de bilder jag sett). De har jätter, höns, kaniner och får och bor lite "utanför" staden om jag uppfattat rätt. 
Jag kollade runt lite på skolans hemsida och det verkade som att skolan börjar runt 15e augusti så det är väl någon vecka innan det som jag åker dit i sommar. Så jag räknar med att åka om cirkus 3 månader (!!!).

'

Det är allt jag har tid att skriva om för ögonblicket, nu väntar plugg!


RSS 2.0